Jag har nu varit på fyra av fem 2,5 timmars lektioner på fotokursen.
Inte en enda gång har en del av lektionen inneburit att jag hållit i min kamera. Fastän det hela tiden sagts att jag ska ha med den.
Är inte det liiiiiiiite lite konstigt?
Nästa gång ska vi glutta på bildredigering och Photoshop Elements för PC.
Jag har riktiga Photoshop och Mac.
Funderar skarpt på att skippa sista lektionen.
Förstå mig rätt, kursen har verkligen inte varit värdelös men heller inte så bra. Inget hands on, bara abstrakt teori. Men massor med matnyttiga tips. Fast jag tror jag kunde fått dem om jag köpt en bok. Väsentligt billigare än kursen, skulle jag tro.
Arkiverat i:Livet , Foto, kurs
Jag har inte så många ord.
Just nu är det mest bilder som snurrar i mitt huvud.
Och eftersom många av dem är på mina nära och kära så vill jag faktiskt inte lägga upp dem här. Även om jag är säker på att jag har tagit världens finaste bild på världens finaste Kärlek när vi var i Barca förra helgen.
Men.
Om jag börjar ta abstrakta bilder eller något som inte är för personligt lägger jag upp. Lovar.
Arkiverat i:Meta , bloggande, Foto
Jag har börjat på en fotokurs en gång i veckan.
Vi har gått tre gånger och inte tagit upp kamerorna en endaste gång, utan bara tittat på powerpoints.
Det funkar – vissa saker är helt nya för mig – men det rent tekniska med att veta hur mycket bländare och hur lång slutartid man ska ha kan jag inte lära mig från att titta på en skärm. Utan jag vill testa och jag vill testa tillsammans med någon som kan förklara.
Det har gått sådär. Men jag har tagit en bild på semestern i Barca som jag är rätt stolt över. Det tog ett tag att få till det. Och det blev inte såsom jag hade tänkt mig. Men kanske till och med bättre.
Barcelona by night
Arkiverat i:Foto , Barcelona, Foto
Tebaks från lörv-weekend.
Som inte blev så lörvig eftersom
1. Planet till Barca var försenad 4 timmar i fredags kväll så vi var framme kl 03.30 i Girona.
Som tur var hade vi bokat hotell i Girona och de kom och hämtade oss men
2. Jag hade inte koll på att det fanns extra filtar på hotellrummet så jag sov och frös om vartannat. Gick upp och tog på mig strumpor och tröja till slut. Då gick de i rummet bredvid upp och det är rätt lyhört på flygplatshotell har jag lärt mig nu.
Sov visserligen på bussen till Barca men inte tillräckligt.
Så lördagen var vi något irriterade båda två och det blev inte riktigt bättre av att det var svinkallt på Camp Nou lördag kväll.
Har jag kommit hela vägen till Spanien för att frysa ihjäl?! utbrast jag irriterat mitt i matchen.
Och Zlatan gjorde inte mål men klackade in en jävligt najs assist så det var allt värt det. Men middagen därefter (i Spanien äter man mitt i natten, det är bara att vänja sig för alla de bra restaurangerna sjasar bort dig om du kommer innan 22) var sådär.
Söndagen däremot var en höjdare. Massa god mat, mängder med foto sessioner och en hel del kultur.
Så på det hela taget är jag nöjd.
Men jag skäms lite för jag var så irriterad mot min Kärlek på lördagen. Jag skyller på köldskador och för lite sömn.
Arkiverat i:Livet , Barcelona, Resor
På lördag ska jag – förhoppningsvis – se Zlatan spela i Barcelonas match mot Mallorca.
Bara så ni vet.
Arkiverat i:Livet , Barcelona, Resor, Zlatan
Hade tänkt träna i helgen men det blev inte av. Lite bakis på söndag plus att vi skulle ha folk på middag så tiden flög iväg.
Gick och tränade i går efter jobbet i stället.
Packade träningsväskan i dag med men jag tror faktiskt jag hoppar. Fotokurs i morgon vilket innebär fläng från jobbet å middag på språng – vill inte stressa i dag med.
Men tränar på torsdag igen. Det är ju kul!
Och nej jag märker inget på vare sig midjemått eller våg ännu men jag mår bättre av att röra på mig regelbundet. Sover bättre.
Om jag fortsätter i den här takten kanske jag åtminstone är rätt mycket fittare när det är dags att åka till Kenya och träffa släkten.
Arkiverat i:Livet , viktblogg
I går hade vi konferens på jobbet vilket innebar att jag började jobba först 9.30. Två och en halv timmars sovmorgon är en helt oanad lyx. Och jag hade varit helt i min rätt att sova ut men jag har börjat ett nytt liv inser jag.
För jag pushade på Kärleken så att vi skulle gå till gymmet ihop. Så jag gick upp klockan 6 (det är ändå en sovmorgon på trekvart typ) och vi var där kl 07.
Lite ovant – men jag är väldigt stolt över mig själv.
Körde lite styrka och avslutade med 20 hårda minuter på skid/trappmaskin.
Kände att det var lite bråttom att duscha och slet av mig träningskläderna. Upptäckte att jag glömt duschtvål men tänkte att det ju gick lika bra med schampo. Men vänta – det saknades nåt annat… Handduk…
Tog raskt på mig träningskläderna igen och sprang ut till receptionen med plånboken i högsta hugg. Ville köpa en handduk men fick en att låna i stället. Jättebra. Problemet var att när jag vecklade ut den var den – ja, minimal är ett bra ord. Typ frimärksstor.
Men frånsett det gick gymäventyret riktigt bra och jag kände mig fräsch och pigg på konferensen.
Arkiverat i:Livet , träning, viktblogg
Och tror ni inte att samma sak hände i dag igen?
Fast inte vid matbordet den här gången (thank you god) utan i stället i morse när bara jag och två andra satt kring min arbetsplats.
Jag stirrade intensivt ner i några papper och hoppades på att jorden skulle svälja mig hel.
Det gjorde den inte.
Kan man ta något för att slippa såna här problem, please? Jag är ibland lite gasig i magen men har alltid lyckats kontrollera mig. Nu verkar det släppa av någon anledning.
Arkiverat i:Livet , prutt
I dag på lunchen var det någon som ställde en rolig fråga och jag skrattade men precis – preciiiiis – innan jag gjorde det pruttade jag.
Så det hördes för typ alla kring bordet.
Jag vill aldrig, aldrig mer se någon av mina lunchkamrater i ansiktet.
Aldrig.
Arkiverat i:Livet , prutt
Har kollat in visumansökningen på ambassadens hemsida.
Jag har lite av ett… hm. Problem.
Man måste ge uppgift till närmsta anhörig. Eller ja. Om man är gift, till sin make/maka. Och om man är ogift är det faderns namn som ska anges.
Jaha. Och vi som är skilda och har bortgångna pappor då? Hur gör vi? Vare sig jag eller Kärleken (som dessutom saknar en mamma, han får klara sig med en styvmorsa) kan fylla i det där formuläret rätt. Får vi plötsligt inte åka till Kenya?
Arkiverat i:Resor , Kenya, visum
I går publicerade Aftonbladet en debattartikel där Jimmie Åkesson, SD:s partiledare, fick ösa ur sig en mängd idiotiska påståenden om muslimer och det islamska hotet mot Sverige. Jag vägrar länka, av princip.
Jag har två tankar om publiceringen och är ärligt talat kluven.
För det första skäms jag. Min mamma är muslim. Hur kul är det på en skala att Sveriges största tryckta tidning tar in en debattartikel där man påstår att hennes religionsfränder är våldtäktsmän och gud vet vad? Att publicera sånt dravel tycker jag är idiotiskt.
För det andra tycker jag det är bra att Sverigedemokraterna får kliva fram i ljuset som det främlingsfientliga parti de är. Tidigare har medierna inte riktigt vetat hur de ska granska detta parti, som vinner röster förmodligen just för att ingen granskar dem. Av rädsla för att ge rasismen validitet har man oftast valt att sopa problemen under mattan. Med undantag för SR:s program Kaliber som hade wallraffande reportrar i SD:s ledning och tidningen Expo som inte viker undan för rasismen.
Men i dag, dagen efter Aftonbladets publicering, är medierna fyllda med artiklar som synar Jimmie Åkessons påståenden i sömmarna. Till och med Aftonbladet har publicerat en sådan. Där Jimmie Åkesson själv medger att han inte har koll. Alls.
Tyvärr hade jag haft ett större förtroende för Bladet om de publicerat sin kritiska artikel samma dag som debattartikeln. Då hade de kunnat påstå sig göra en god gärning någorlunda med hedern i behåll. Nu hoppar de bara på samma tåg som alla andra. Och verkar inte ha tänkt efter före en enda gång.
Arkiverat i:Övrigt , Aftonbladet, Jimmie Åkesson, medier, muslimer, Sverigedemokraterna
Jag har nu knäckt koden.
Alltså vad folk säger när de inte träffat mig på evigheter och reagerar på att jag gått upp 15 kilo sen sist.
”Du ser ut att må bra!”
Eller:
”Du ser välmående ut”
Konstigt. Välmående och överviktig är liksom inte samma saker.
Men det gör inte så mycket. I morse när jag klev ut ur duschen sa Kärleken att jag såg smal ut.
Och ja, jag har faktiskt gått ner ett par kilo.
Även om de inte syns för någon som man inte träffat på elva år.
Arkiverat i:Livet , viktblogg
Senaste kommentarer