Tinselflickans arkiv

Nostalgi

Har försökt läsa igenom gamla inlägg för från två år sen. Då vi höll på med vårt första FET. Med blastocysten.

Jag kan inte. Det är så länge sen, det är så långt bort. Jag är inte den människan. Jag var så hoppfull då, så naiv.

Det är ett helt annat liv. Jag är en annan människa nu. En starkare Tinsel, som gått igenom helvetet på jorden – och kommit ut på andra sidan.

Postat i:Barnlöshet

Sagan om koppen

Det var en gång en tjej. Som hade tröttnat på tamponger och bindor och framför allt svamp och klåda i samband med användandet av de där tampongerna och bindorna. Hon hade läst om m-koppen och beställde en.

Första intrycket var lite blandat. Mest på grund av antingen felbyggd Tinsel eller kanske lite för mycket Tinsel? Men sen gick det bra och reaktionerna var översvallande. Efter ett tag märktes dock ett litet problem. Och ett större.

Så  modell mindre beställdes.

Och plötsligt var allt frid och fröjd i kungadömet Tinsel. Det går till och med att snurra på den enkelt. Och den är mycket lättare att ta ur!

And they lived happily ever after.

Postat i:FET och IVF

Assisterad befruktning för singelkvinnor

Ser på TT att vänsterpartiet kräver att ensamstående kvinnor ska få rätt till assisterad befruktning i en interpellation till Göran Hägglund, kd.

Heja dem! För jag förstår inte varför vi inte skulle göra det i Sverige när det görs i Finland och Danmark.

Det fanns ju en diskussion om att fullt friska inte borde ha rätt till ivf och sånt men den diskussionen hänger inte jag med i. När man räknar ut vad en person kan betala i skatt under en livstid och tillföra över huvudtaget känns skattepengarna som en ivf eller tre kan kosta som en piss i Mississippi. Och vi behöver små efterlängtade barn som ska växa upp och ta hand om oss när vi blir gamla.

Plus – vem är det som lider av att en ensamstående får insemineras/provrörsbefruktas? Inte en jäkel. Förutom den snåla människa som anser att folk ska knulla sig fram till sina barn.

Framknullade barn i all ära. Men hellre ett par omgångar i en gynstol än random omgångar i sänghalmen med vem som helst – med risk för könssjukdomar dessutom – för att bli gravid.

Postat i:Barnlöshet

Veckans bakverk, anyone?

I dag har jag fått tillfälle att prova in min nya menskopp storlek mindre.

Hade ju problem med att den förra läckte, den är till för kvinnor över 30 samt sådana som fött barn. Nu är jag visserligen över trettio men inte så fasligt mycket och inte heller har jag fött några barn så jag beställde en modell mindre i tron att det skulle fungera bättre (recension kommer).

Döm om min förvåning när jag kollade in den och upptäckte dels en sirlig logga inpräntad i silikonet men även lite mått. Milliliter och oz. Med streck och allt. Halvfullt är ett visst mått, helfullt ett annat.

Ursäkta mig – men vad ska det vara bra för? Jag har väl inte tänkt baka med eländet heller.

Postat i:FET och IVF

Lösenordsskyddad: Phew

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Postat i:Barnlöshet, FET och IVF,

Lösenordsskyddad: Funderingar

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Postat i:Livet,

Om att bli vuxen

Salvia har skrivit ett superbra inlägg som flera före mig har länkat till.

Jag är kluven.

För jag är en av dessa personer som inte känner mig riktigt vuxen. Inom mig bor det en osäker tolvåring som bara väntar på att bli avslöjad. Varför tolv? För det var då det hände. Mitt liv förändrades rejält. Flyttade till annat land, lärde mig annat språk. Blev tonåring. Bytte språk.

Och visst, jag är vuxen på ett sätt. Jag har erfarenhet som inget barn har. Jag är självsäker som inga barn är. Jag har kunskap, livserfarenhet, visdom – you name it. Ändå finns hon där. Tolvåriga Tinsel. I mitt medvetande. För jag har ju alltid varit sån här. Inbillar jag mig. Jag känner ingen skillnad på kärnan av mig. Den jag är i grund och botten.

Tolvåriga Tinsel tittar storögt när vuxna Tinsel letar lägenhet på nätet, sätter sig in i räntor och banklån och det är tolvåriga Tinsel som bestämmer att nej, vi binder lånen i två-tre år för det är säkrast när vuxna Tinsel får höra att det är bättre att låta bli. Tolvåriga Tinsel sitter i chefsstolen på jobbet och undrar om någon ska komma på henne när hon sitter och slösurfar när hon i stället borde attestera räkningar eller godkänna fakturor eller chefa sig i största allmänhet. Vuxna Tinsel känner igen sig mer i barn än i vuxna ibland.

Och nej, jag längtar inte efter att någon annan ska berätta för mig när jag ska lägga mig och hur jag ska klä mig och vad jag ska äta och när. Men jag tror att det faktum att jag saknar någon att berätta sånt för, alltså när den ska lägga sig, hur den ska klä sig, vad den ska äta och när – gör att jag känner mig som en vuxenbluff.

Jag har alltså inget barn. Därför känner jag mig inte riktigt vuxen.

Kan det verkligen vara så?

Postat i:Barnlöshet, Livet

Tummen ur

Så har jag äntligen fått beställt hem en menskopp modell mindre. Den kom lite sent, precis på mensens sista dag, men jag får väl testa den om en månad ungefär.

Skumt, förra månaden hade jag en cykel på 27 dagar och den här var den på 33.

Jag har fortfarande järnkoll, i alla fall!

Postat i:Barnlöshet, FET och IVF,

Barn som plåster på såren…

Häromveckan fick jag frågan om jag trodde att exet och jag skulle fortfarande vara gifta om vi lyckats med att få barn tillsammans.

Jag vet inte. Faktiskt. Klart att vi hade hållit ihop längre. Men frågan är om vi hade gjort det för alltid. De skillnader som gjorde att vi till slut skilde oss hade knappast försvunnit för att en bäbis kommit in i våra liv. Fast det är klart att saker och ting hade blivit annorlunda. Men om vi hade hållit ihop för alltid? Hm.
Jag tror faktiskt inte det, när jag tänker efter. Men det hade dröjt några år till innan vi hade skilt oss.

Postat i:Barnlöshet

*Fniss*

Hit har det hittat folk som sökt på äggledarröntgen och annat som liksom hör till ämnet.

Men ni som sökte på tomteluva till nyfödd, förkylning öronproblem och lillor – hittade ni verkligen vad ni var ute efter?

Postat i:Meta

Hicka

Den här cykeln var bara 27 dagar lång. Var helt oförberedd och räknade efter både en och två gånger innan jag insåg att det faktiskt var så. Tror inte det har hänt på länge.

Kroppen är fan en lustig sak. Den gör aldrig som man tror den ska. Men det är i alla fall skönt att den fungerar.

Postat i:Barnlöshet, FET och IVF,

Att hålla käften

Åkte taxi i går med en snubbe i 45-årsåldern från Iran. Alltså, han körde. Taxin. Jag hade inte sällskap med honom hem.

I alla fall. Han var pratglad och trevlig – en sån som stockholmarna hatar, har jag lärt mig – och till slut visade han bilder på sin 11 månader gamla son. Stoltheten i hans röst var påtaglig. Och sonen urgullig, såklart.

Sen berättade han att han varit gift tre gånger förut. Varje gång hade de fått kämpa för att få barn. Han berättade om IVF-försök och sorg, frustration. Med den här frun hade det funkat.

Och sen kom det. Vänta inte till du är över 30 för att skaffa barn (jag tar det som en komplimang att han inte förstod att jag redan är över 30) för det händer så mycket med kroppen.

Jag orkade faktiskt inte förklara. Speciellt inte eftersom vi var framme vid min lägenhet. Så jag log och nickade och höll med. Och höll inne med min sorgliga berättelse. Ibland är det bara bättre så. För jag hade säkert gett honom dåligt samvete. Eller nåt. Det kan vara bättre att hålla tyst.

Postat i:Barnlöshet

Skäms!!!

Jag skulle ha skickat mina gravtest till Tisalen för evigheter sen.

Det kom en skilsmässa emellan.

De står på min badrumshylla och tittar på mig.

Jag lovar, tjejen – jag ska skicka dem snart. Jag har ju din adress!

Postat i:Barnlöshet, Livet

TV-tips

Sitter och kollar på Gynekologen i Askim. Faktiskt rätt rolig serie.

Och så snörpte hjärtat till när de tog upp ämnet ofrivillig barnlöshet. En kvinna som gått igenom flera missfall och undersökts. Så vill de att mannen ska undersökas. Han är jättesnäll mot sin fru fram till dess att hon langar fram ett plaströr som hon vill han ska lämna ett prov i. Då slår han bakut.

Det är inget fel på nån i min släkt och dessutom vill jag inte hålla på med sånt där onaturligt tjafs! Blir det inget så blir det inget.

Skriker han. Och flyr.

Det är inte likt min verklighet, inte alls. Men säkert många andras.

Postat i:Barnlöshet

Biologiskt kontra genetiskt kontra – ja vadå?

Det har blivit en liten diskussion i kommentarerna till inlägget om mina eskimåer som jag tänkte lyfta upp så det blir lite liv här och inte bara snack om lägenheter och räntor och annat skrämmande.

Jag är allergisk mot termen ”riktiga föräldrar”. Vad är det? Vilka är de riktiga föräldrarna? Är det de två personer som tar emot ett barn med kärlek, som uppfostrar barnet, ger det trygghet, kärlek, fysisk närhet och en värdegrund att stå på?

Eller är det två personer som låg med varandra en gång i tiden? Eller om man hårddrar det – två personer vars celler tillsammans har bildat en ny individ?

Jag skulle med glädje skänka mina befruktade embryon till ett par som av någon anledning inte kunde skapa befruktade embryon själva. Mina embryon skulle inte bli till mina barn, eller mina och min fd mans barn, utan de skulle bli barn till det par som tar emot dem. Självklart skulle jag bli nyfiken på hur barnet såg ut till slut – men det skulle ju inte vara mitt. Okej kanske genetiskt men inte på något annat sätt alls.

När sen det barnet växer upp och undrar varför han eller hon ser så annorlunda ut än mamma och pappa tror jag inte det blir så svårt att förklara att med dagens teknik fick vi låna gener från två andra personer som ville skänka bort sina och så fick vi dig.

Livet är inte så problematiskt som vissa vill få det att vara. Det finns par här i världen som får barn av misstag och som inte delar med sig av sin kärlek eller kanske inte har nån kärlek att ge. Dessa par tror jag är mycket sämre föräldrar och sämre rustade att ta hand om ett barn än det par som vet med sig vilka svårigheter de har, går med på äggdonation, donatorinsemination eller på annat sätt får ett tillskott av gener i familjepoolen och sen får sitt efterlängtade barn. De har under hela processen varit medvetna om sina val, hur det kan påverka barnet och har antagligen funderat ut olika sätt att bemöta detta när barnet växer upp. Om det ens är något man behöver berätta.

Och sen vill jag bara påpeka att det sägs att 10 (tror jag) procent av alla barn som föds i Sverige inte har den pappa de tror sig ha.

Vilka är de barnens riktiga föräldrar? Är pappan han som uppfostrar med kärlek eller han som lånade ut sina spermier?

Postat i:Barnlöshet

Mina eskimåer

Åkte förbi Sahlgrenska i går och tänkte för första gången på mina små bäbisar som ligger i frysen där. Fyra små som kommer frysa ihjäl.

På Carlanderska finns det åtta. Som kommer förstöras snart, eftersom det snart har gått tre år sedan de fick bosätta sig i frysen och det är så länge man får spara dem gratis – sen kostar det pengar. Känns inte som om det är läge nu att betala tre papp för ett gäng embryon som aldrig kommer se insidan av min livmoder.

Det är lite sorgligt. Chanserna som bara blir till intet.

Det som jag tycker är synd är att jag inte kan lämna över dem till någon annan. Så att mitt blod, svett och mina tårar kan gagna någon annan barnlös. Hos mig blev de inte till nåt men nån annan kanske skulle få en bättre chans.

Postat i:Barnlöshet

Tinseltomte

Jag skänker bort mina gravtester till Tisalen.

Vill inte ha dem mer. De tar bara upp onödig plats och påminner mig om den sorg som jag fortfarande bär med mig.

Nu ska Glitterflickan bara glittra. Kanske efter en tids sorg. Vi får se.

Postat i:Livet

Gravtester säljes?

Jag köpte ju icke-digitala gravtester precis innan vårt sista försök misslyckades. Trots att jag hade digitala kvar.

Varenda gång jag öppnar badrumsskåpet ligger de där och tittar på mig. Ett oöppnat paket med två gravtester och sen de där digitala också.

Jag borde packa ner dem nånstans. Tillsammans med mina stora lådor med Crinone, progesteron-vagitorier och allt det andra som ligger och dräller lite varstans i lägenheten. Crinonen och det kan jag lämna tillbaks till apoteket eller till nån behövande, men gravtesterna…

Äsch. Vem vet, jag kanske behöver dem igen nån dag. Eller så har jag en kompis som vill ha.

Postat i:Livet

Förvirrad?

I inlägget nedan skriver jag att jag har kanonkoll på menscykeln. Några snäpp längre ner att jag inte har det. Ganska idiotiskt upptäckte jag i går när jag läste igenom.

Grejen är att jag har inte exakt koll på vilken dag jag befinner mig i cykeln. Jag bara vet på ett ungefär var. Som till exempel i dag måste jag vara på dag 15, räknade jag ut lite snabbt. Eller så är jag på dag 22 men jag är nog mer säker på 15.

Postat i:Barnlöshet, FET och IVF,

Haywire

Jag har ju kanonkoll på menscykeln fortfarande.

Tidigare har det oftast varit så att jag haft dålig luktsinne eller inget luktsinne alls efter mens och före ägglossning. Sen går den igång och min man blir trött på mig för jag klagar på att han luktar snus eller vitlök eller vad det nu kan vara.

Den här cykeln är skitknäpp. För jag har kamikazeluktsinne trots att jag inte haft ägglossning än. Jag har störts skitmycket av en person som jag åkt bil med som rökt precis innan en bilresa. Jag har tyckt att mat varit äckligt för att den smakar för mycket/konstigt. Och jag har känt alla människors parfymer och tyckt vissa var goda och andra lite påträngande.

Skumt.

Postat i:Barnlöshet, FET och IVF,

Besökare

  • 142,522 besökare

Om mig

Jag började blogga om barnlöshet och ivf i oktober 2004. Men ett antal försök och en skilsmässa senare har det hänt en del och nu är jag inne på min andra styvfamilj. Bloggen lever vidare men spretar åt olika håll. Vill du läsa mina skyddade inlägg mailar du mig några rader om dig själv och varför du anser att just du ska få läsa mina innersta hemligheter.

Kontakt