Årets första inlägg borde vara något riktigt, riktigt bra. Eftertänksamt, smart, välskrivet. Debattskapande, nytänkande.
Men jag är lite bakis så ni slipper raljerande kring Skugges finkrogsamning och deppinlägg om hur jobbigt vi barnlösa har det.
I stället konstaterar jag bara att det här året ser ut att bli ett bra år. För mig och min familj. Vi åker till Kenya. Vi ska på bröllop. Vi ska sola. Och se vilda djur. Jag får komma hem. Tjugo år efter att vi flyttade därifrån.
Det här blir kanske året som vi kan konstatera att nähä, ivf var nog inget för oss. Det här blir året som vi börjar diskutera adoption på allvar. Det här blir året som jag kanske blir gravid. Oavsett vad som händer blir det här året historiskt i mitt liv.
Det finns så många möjligheter. Och tavlan är helt blank.
Filed under: Barnlöshet, Adoption
Senaste kommentarer