Tinselflickans arkiv

Barn som plåster på såren…

Häromveckan fick jag frågan om jag trodde att exet och jag skulle fortfarande vara gifta om vi lyckats med att få barn tillsammans.

Jag vet inte. Faktiskt. Klart att vi hade hållit ihop längre. Men frågan är om vi hade gjort det för alltid. De skillnader som gjorde att vi till slut skilde oss hade knappast försvunnit för att en bäbis kommit in i våra liv. Fast det är klart att saker och ting hade blivit annorlunda. Men om vi hade hållit ihop för alltid? Hm.
Jag tror faktiskt inte det, när jag tänker efter. Men det hade dröjt några år till innan vi hade skilt oss.

Annonser

Postat i:Barnlöshet

No Responses Yet

  1. Ribbolita skriver:

    Du var den första jag läste när vi hade insett att vi inte kunde få barn utan hjälp och du har varit en stor tröst, hjälp i våra tankar kring detta. Jag följer dig gärna även i fortsättningen om jag får.

  2. Sommartjejen skriver:

    Hej Tinselflickan!
    Jag läste din blogg varje dag under en väldigt lång tid, tills jag bytte dator o helt plötsligt inte kom in på den bloggsidan (du var inte den enda) Jag sörjde din blogg mycket för jag älskade att läsa den, men fick acceptera att det inte gick.
    Så för en vecka sen fick jag min nya laptop och NU kunde jag äntligen komma in o läsa om ”min” tinselflicka.
    Och vad får jag se??
    Med stor sorg o tårarna i halsgropen har jag nu läst igenom allt jag missat o allt hemskt du gått igenom med misslyckade provrörsförsök o nu till o med skilsmässa!
    Så olikt ett liv kan bli – på bara några månader.

    Jag skulle gärna vilja ha ditt lösenord och du är varmt välkommen att få mitt såklart. Men du får själv bestämma om du vill ge det till mig, jag förstår ju om du tvekar eftersom jag inte synts till här på så länge nu!

    Avslutningsvis vill jag bara ge dig världens största gosigaste kram, tror du behöver den nu!!!!
    *kraaaaaaaaaaaaaaaaam*

  3. Isidor skriver:

    Det kanske inte alls hade tagit längre tid. Det kanske hade gått ännu fortare. En ansenlig andel av alla skilsmässor sker under första barnets första år. Ni verkade ha precis sådana problem som jag föreställer mig kommer fram tydligt när man blir sliten och trött och stressad och sömnlös av ett barn, och isåfall hade det nog kraschat ändå. Förmodligen hade det kraschat på ett mycket otrevligare sätt dessutom…

  4. Pinglan skriver:

    Hej.
    Jag har läst det du skrivit under en mycket lång tid men aldrig förr lämnat nån kommentar. Hoppas jag får chans att följa din blogg även i fortsättningen.
    Lycka till med allt.
    / Pinglan1972@spray.se

  5. tinselflickan skriver:

    Isidor: Nej precis. Det kanske hade gått fort, jag vet inte. Men vi får aldrig veta. Jag är bara tacksam att vi/jag kom på det nu. I stället för sen. Faktiskt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Besökare

  • 142,614 besökare

Om mig

Jag började blogga om barnlöshet och ivf i oktober 2004. Men ett antal försök och en skilsmässa senare har det hänt en del och nu är jag inne på min andra styvfamilj. Bloggen lever vidare men spretar åt olika håll. Vill du läsa mina skyddade inlägg mailar du mig några rader om dig själv och varför du anser att just du ska få läsa mina innersta hemligheter.

Kontakt

%d bloggare gillar detta: