Tinselflickans arkiv

Förklaring

Helga efterlyste en förklaring till varför vi väljer bort adoption. Jag har ingen.

Jag tror det är det som är grejen.

Jag bara kände det. Jag vill inte adoptera. Det är inte min grej. Utan en massa intellektuella frågeställningar. Det bara är så.

Jag hade nog kunnat komma med en massa anledningar. Pk och inte pk.

Till exempel att jag har en styvson och det är inget biologiskt barn och därför vill jag ha ett biologiskt. Men det är inte så.

Precis lika otvetydigt som att jag inte orkar med ivf längre – jag vill inte adoptera. Precis lika självklart.

Annonser

Postat i:Barnlöshet, FET och IVF,

No Responses Yet

  1. Anna skriver:

    Åh Tinsel, jag har läst dina inlägg flera gånger och försökt formulera mig. Men det går dåligt.

    Jag förstår att du är innerligt less och trött och vill kasta hela skiten över bord. Och jag vet inte vad jag ska säga. Mer än att jag tror att du behöver göra precis det. Nolla alltihop. Känna efter vem du är bakom alla behandlingar.

    Sen, då kanske du känner något annat än vad du känner nu. Eller inte. Men då har man en balans att utgå ifrån.Det är lättare att känna vad man känner kanske.

    Eller jag vet inte. Kanske blev det bara svammel, detta.

    Önskar att jag kunde säga något bättre, något som tröstade eller hjälpte eller ställde allt till rätta förstås. Jag vet att det inte går.

    Kramar

  2. Kapybaran skriver:

    hjärtat, läste precis ikapp. har förstått att du varit på väg mot det här beslutet, men det kändes ändå tungt att läsa ditt inlägg. varför det nu ska göra det. det är ert beslut och ni är bäst skickade att fatta beslut om ert liv. ju. hoppas innerligt av hela mitt hjärta att beslutet är ett första steg på vägen tillbaka till ”bara Tinsel”, för jag förstår om du inte orkar vara ”barnlösa Tinsel” mer.
    har full förståelse för din förklaring, vi kände likadant, adoption var bara inte ett alternativ. that’s it. utan förklaringar, analyser eller ursäkter.
    stora varma kramar till dig, Tinsel. tänker på dig – känner med dig.

  3. Nathalie Winberg skriver:

    Jag tror det var väldigt symboliskt o ganska bra att avregistrera dig från FL. Jag hoppas du fortsätter blogga, som Tinsel (punkt).

    Kram.

  4. Helga skriver:

    Hej igen,
    Nu får jag lite dåligt samvete, vill inte vara jobbig och påstridig och avkräva en massa förklaringar, särskilt inte nu när du sörjer. Hoppas du inte uppfattade det så.

    Jag tror att det ligger mycket i det Anna skriver, att nu gäller det att landa eller nolla eller vad man ska säga. Det är så lätt att tappa fotfästet i IVF-karusellen (tjusig liknelse va) men du kommer att hitta det igen.

  5. Lillan skriver:

    Jag har egentligen inget intelligent att tillföra – förutom att jag räknar dig som min VÄN – inte ”infertilitetsvän” eller ”AFF-vän”. Oavsett om du blir mamma eller ej hoppas jag att det kommer att finnas plats för den vänskapen… Stor kram!

  6. Anonymous skriver:

    Har tänkt mycket på dig och undrar hur du mår. Jag kommer alltid att vara din vän och finnas här för dig, men det vet du nog utan att jag behöver säga det egentligen. Hör av dig när du orkar. Kramisar, Katarina

  7. Anonymous skriver:

    Svårt att inte klampa i det berömda klaveret just nu. Jag kan både förstå och inte förstå ditt beslut. Eftersom jag själv gått igenom några fler IVF:er än du ( faktum är att jag tappat räkningen, troligtvis är det runt 8 skarpa och ett ett mindre antal frysåterföringar) så vet jag vilket vakum i helvetet du befinner dig i. För egen del kunde jag inte ge upp innan jag gett mig själv lika många försök att bli med barn som ”vanliga” fertila, dvs någonstans runt 12 försök. Och det var väl ungefär det som behövdes.

    Jag vet att det inte är någon tröst men då hade jag betydligt sämre kvalitet på mina ägg än vad du verkar ha. Vad jag vill säga att även om jag fattar vad du känner så är det knappast biologiskt kört för din del.

    Vi har alla olika strategier för hur vi hanterar sådant som ligger bortom vår kontroll. I mitt fall blev vändpunkten att få träffa Otti Horvatha på KS för att prata våra chanser. Hon ingav mig massor av hopp och tyckte att vi inte tömt ut våra chanser. I samma veva bestämde jag mig också för att prata med en psykolog, expert på styvfamiljsproblematiken för att få lite rätsida på alla känslor kring mina styvisar om jag inte fick egen. Typ ville jag leva med min man och hans barn om jag inte fick egna, oavsett mina känslor för honom?

    JAg betsämde mig också för att sluta jag prata om det med mina vänner (utom en som gick igenom samma sak) och min man. Jag orkade helt enkelt inte älta det mer. Dels blev min och makens relation negativt påverkad, nästan dränerad på energi, dels tappade jag bort tvåsamheten i strävan efter flersamheten. Jag kände också att det var dags att omdefinera mig själv. Jag ville inte betrakta mig själv som i första hand barnlös vilket jag gjort så länge.

    Vad jag försöker säga att det kanske inte är så att du måste sluta försöka med fler IVF:er. Du kanske behöver en timeout från att prata om det med maken, familjen, vännerna och kanske oss bloggare också? Hitta någon utomstående isrället? Kanske har du då styrka kvar att göra några försök till?

    I all välmening (och ev också ett förlåt om jag trampat i klaveret)

    //Anna S

  8. Pia skriver:

    Det som är rätt för dig är rätt för dig. Oavsett vad det är. Det viktiga är att du mår bra.

  9. Anonymous skriver:

    visserligenser jag att helag ber om ursäkt för att hon frågat efter ne förklaring
    men jag tyckrtes pontantnär ja gläste ditt svar – att vi som blogg besökare inte jar rätt att kräva några svar av dig !
    Jag ärglad att jag hittat din blogg och fått en aningsaings om ved det innebär vad det är att bära dina skor 1
    må så gott du och din man
    tina

  10. Emma skriver:

    På något sätt så tycker jag inte att det är det minsta svårt att förstå ditt beslut…på samma sätt som jag helt förstår beslutat hos de som väljer att adoptera.

    Det är nog som du säger; en känsla.

    Ett stort lycka till med ert beslut!

  11. Tinselflickan skriver:

    Anna: Det du skriver är tröst nog. Och inte svamligt alls. Kram!

    Fuksen: Sötnos! Hoppas också att det här är början på nåt bra. Stor kram och puss på piff å puff å storasyrran från mig!

    Nathalie: åja, jag slutar int’. =)

    Helga: Inte jobbig alls. Inte avkrävande – du skrev att om jag orkade kunde jag kanske förklara. Och orkade gjorde jag. Förklaringen var nämligen så enkel. Så känn inte så, för guds skull. Men landa, det är det jag behöver. Kram!!

    Lillan: Men det är väl klart gumman att vi är vänner oavsett vad som händer. herregud, jag är ju nästan mor till din dotter! 😉 Kram!

    Katta: Vet inte om du läser detta, men tack för att du berättar det. Ibland blir man så inriktad på annat i livet att man glömmer det viktiga.

    Anna S: Tack för din input. Och du har inte alls trampat i klaveret. Jag förstår vad du säger. Och känner mig trygg i den vändning mitt liv har tagit nu. Men som jag har skrivit tidigare, jag kan ändra mig. Just nu vill jag bara vara mig själv.

    Pia: Ja, precis så är det.

    Anonym: Jag kände inte att jag krävdes på någon förklaring. Men förstår att folk ibland vill ha en. Och det var lätt för mig att skriva den. Känner jag mig avkrävd på nåt brukar jag streta emot och bli otrevlig… =) Kul att du läst och lärt – fortsätt gärna! Kram!

    Emma: ja, precis så är det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Besökare

  • 142,522 besökare

Om mig

Jag började blogga om barnlöshet och ivf i oktober 2004. Men ett antal försök och en skilsmässa senare har det hänt en del och nu är jag inne på min andra styvfamilj. Bloggen lever vidare men spretar åt olika håll. Vill du läsa mina skyddade inlägg mailar du mig några rader om dig själv och varför du anser att just du ska få läsa mina innersta hemligheter.

Kontakt

%d bloggare gillar detta: