När man inte är mitt inne i någon behandling och försöker ta lite paus från allt vad barnlöshetsträsk är det lätt att en massa annat tar överhanden. Jobbet, till exempel. Eller julstressen…
Men. Det är klart att jag funderar mycket. Och att ganska mycket känns jobbigt.
Just nu är det som om styvfamiljslivet skaver litegrann. Det gör ont att bli påmind varje dag om att min man delar det där som vi saknar med någon annan – som han inte älskar, som inte är en del av vår familj. Jag känner mig naggad i kanterna och vill helst slippa allt som har med det att göra.
Framför allt är jag inte helt såld på julen. Vi firar två jular i år, som många andra styvfamiljer. En på fredag, innan min bonusson sticker till morsan. En med min mamma på julafton, den där vuxenjulen som jag efterlyste.
Jag märker att jag inte är så sugen på någon av dem. Helst vill jag slippa hela eländet. Samtidigt har jag sjutusen regler och tankar om hur allt ska gå till. Till min stackars mans stora förtret.
Jag vill planera vad som ska finnas på julbordet/n, när klapparna ska öppnas och hur de ska delas ut, vilka aktiviteter vi ska ägna oss åt under båda dagarna och helst när man ska gå på toa emellan grejerna också…
Undrar inte om det inte är mina krav som gör att det blir så jobbigt för mig? Det bästa vore om jag kunde göra en vuxenversion av tonårsrevolten och stänga in mig på mitt rum i protest. Men mamma skulle inte förstå och min man skulle få rätt tråkigt. Så jag gör inte det.
Bita ihop var det ja…
Filed under: Högtider
Tinselflickans arkiv 
Känner igen mig här, Tinsel. Jag är julhysterika. Det bara SKA vara på ett visst vis. Och det SKA så till den milda grad att jag nästan är lättad när det är över… Jag har ärvt det av min mor, hon är som jag *25. Det stressar mig ännu mer. Skulle önska att jag kunde stressa av och bara känna jul-lugn. Men hur gör man??
Stor kram och hoppas att du får det mycket mycket bättre än du tror!
Skickar ett stort lass styrkekramar och önskar att du trots allt får många mysiga stunder i jul!
*kramar hårt*
Även jag känner igen mig! Både i att stänga ute känslorna genom att gräva ned mig i arbetet, och att försöka kontrollera julen! 😉
Eftersom jag inte har några bonusbarn själv så kan jag ju inte veta hur det känns, men kan tänka mig att det tär på krafterna att behöva ta hänsyn till sin partners historik så att säga.
Jag hoppas i alla fall att ni får en riktigt fin jul, och att det nya året behandlar dig bättre!
P.S. —> Hermelinen: Hur går det för er? Är ni tillbaka i Sverige nu?
Förstår hur du menar. Jag har oxå en bild av hur allt ska vara. Det bästa är nog bara att försöka njuta av ledigheten och inte sätta upp en massa bilder på den perfekta julen… Lättare sagt än gjort, jag vet men det lät bra. kramar Lalli
Jul ÄR inte så himla kul alla gånger… Numera slipper jag i alla fall de hysteriska jularna med Pasquis syskon med familjer + en av svägerskornas föräldrar och bror med familj. Den senare delen av gänget var oftast fulla innan Kalle Anka och allmänt otrevliga… Med närmare 30 personer samlade på en hyrd kursgård i 3 dagar höll jag på att gå åt och första gången vi var där grät jag mig till sömns – ville bara hem till mina föräldrar och till bra engelska deckare på TV och ett allmänt lugn. Även nu kan jag längta efter sådana jular, för så hade vi ju det under hela min uppväxt. Fyra personer i soffan och bara julmyyyyys!
Undrar om det hade gjort gott även för er två att fly iväg över julen i år, bara ni två, på tumanhand? Fira på HELT annat sätt än det traditionella..
Vi åker ju snart och det känns som vår livboj i år. Hade INTE klarat av julen i år annars. Inte med hedern i behåll i alla fall.
Önskar er ändå en God Jul och ett nytt år, fyllt av lycka!
Undrar om det hade gjort gott även för er två att fly iväg över julen i år, bara ni två, på tumanhand? Fira på HELT annat sätt än det traditionella..
Vi åker ju snart och det känns som vår livboj i år. Hade INTE klarat av julen i år annars. Inte med hedern i behåll i alla fall.
Önskar er ändå en God Jul och ett nytt år, fyllt av lycka!
Usch och fy – jag känner verkligen igen mig i det du skriver. Min sambo har 2 bonusfrön – som jag är jättelyckliga över 8 och 11, men det blir ALDRIG samma sak.. vi har dom varannan vecka – och över jul iår. Känns helt okej för mig. Men såklart inte samma sak..