Tinselflickans arkiv

Bättre i dag

Jag grät ut lite hos maken i går. Det gjorde mig gott.

Jag är nämligen rätt orolig inför julen*. Helst skulle jag åka bort och bara vara med maken. Vill inte fira med söta syskonbarnet och hans familj. Jag älskar dem, men står inte ut med deras lyckobubbla just nu. Bonussonen är borta med sin mor över julen – det hade varit lättare om han hade varit på plats.

Men jag kan inte fira utan min mamma, som är ensam. Hon är ju min familj och vi har alltid firat tillsammans. Kan inte förpassa henne till en ensamhet som hon inte vill ha. Dessutom ses vi så sällan i och med mitt jobb.

Så vi får se hur vi gör.

* Tredje barnlöshetsjulen. Suger stenhårt.

Annonser

Postat i:Barnlöshet, Högtider

No Responses Yet

  1. crrly skriver:

    Hmmmm. Ni kan inte fira med bara din mamma då? Hos er eller varför inte en resa då också?

    Ska inte din mamma fira med ditt syskon alltså? Jag fattar inte riktigt, hur blir hon ensam om ni väljer att fira jul helt för er själva, du och maken?

  2. Tess skriver:

    Tinsel gumman. Jag läste ditt inlägg angående att antalet besök går ner. Jag vet att mina kommentarer också försvann efter att det gick åt h-vete, alldeles galet och inte alls som det skulle … Jag blev så ledsen, satte mig hos manne och grät en stund och sen har jag inte riktigt hämtat mig. Varje gång jag gått in till dig för att skriva ett inlägg så börjar jag gråta och hittar ingenting att säga som duger. Skulle vilja säga så mycket, men det finns ju ingenting som hjälper. Men jag vet att det är bättre att ändå bara säga ”bu” eller ”kram” eller ”hej” eller vad som helst, bara man säger något. Men det har inte blivit.

    Men nu är jag här och jag är här varje dag. Jag tänker så mycket på er och det gör så ont, så ont i hjärtat och tårarna trillar igen.

    Stor kram.

  3. sanna skriver:

    Tredje barnlöshetsjulen… Usch. Jag hängde också upp mig på just julen, tänkte ”nästa jul så kanske jag har en liten”. Och nu är den snart här. Julen alltså. Den tredje julen sedan vi började försöka… Och vår lilla dotter finns äntligen hos oss.

    Det kommer att bli din tur. Men det gör mig så ont att du ska behöva genomgå allt det här. Det är f-n inte rättvist. En dag kommer du att se på ditt barn och tänka att han eller hon var värd alltihop.

    Jag lovar.

    Kanske kan det vara en målbild att jobba med? Inte att bli gravid, utan att faktiskt visualisera dig och ditt barn?

    Skönt att det känns lite bättre idag i alla fall.

    Jag tänker på dig mycket.

    KRAM från Sanna

  4. Kapybaran skriver:

    Vännen, jag tittar till dig varje dag och tänker på dig ofta.
    Önskar som sagt att jag kunde titta till dig irl, men det får bli i nästa liv.

    & ja, fy fan, för storhelger när det saknas någon kring bordet. hoppas ni kommer fram till något bra ang firandet.
    KRAM!

  5. Tinselflickan skriver:

    Crrly: Det är inte mitt syskon vi firar med. Det är min mans. Min mamma kan knappast åka dit och fira utan oss.

    Tess: Jag tycker inte det spelar någon roll om man skriver något eller inte. Men jag är tacksam för dem som lämnar ett avtryck – fast ingen ska känna sig tvungen.

  6. pia skriver:

    Jag tänker jättemycket på dig även om jag inte hunnit skriva så mycket till dig nu efter sista gången (förlåt, jag förstår att det kan behövas extra tröst då).

    Kan ni inte fira jul med bara mamma i år? Måste ni fira med din mans syskon? Kan han inte hälsa på dem själv nån annan av juldagarna om du inte orkar träffa syskonbarnet just nu?

  7. Pinnen skriver:

    Läser din blogg innan jag börjar jobba varje dag. Och innan jag går hem. Måste verkligen säga att det det ni går igenom inte är rättvist. Har själv försökt få barn tilsammanns med min man och i mina bittraste stunder skriker jag om hur elaka människor får barn och folk som har gjort si och så, men inte JAG som inte har gjort si och så. Fruktansvärt personlighetsdrag, verkligen. Men min man bara tittar förbryllat på mig och säger att livet inte är rättvist. Inte ett dugg. Trodde jag det? Ibland hjälper det mig faktiskt att tänka på att det är en ond slump. Inte ett straff, även om det känns så. All lycka till nu!

  8. Storkenflyger skriver:

    Jul utan egna barn (när man vill ha barn) = helt meningslöst. Så är det bara.

    Jag sitter som bäst och klurar på hur jag ska komma undan eländet. Inte lätt när man har en stor släkt som KRÄVER messa saker… suck.

  9. Anonymous skriver:

    Julen är värst! Det håller jag med om. Detta blir vår andra. Jag med ett missfall i bagaget tänker hela tiden att denna julen skulle jag ha vart i vecka 29. VARFÖR???

    Jag blir oftast arg och irriterad när jag är med min familj, nu när jag går igenom denna kris. Men nu har jag benhårt bestämt mig för att vara TREVLIG denna jul. Idag känns det inte som att det kommer att bli så. Jag fick mens och det gör ONT!

    Kram på dig!

  10. Anonymous skriver:

    Hej Du!
    jag vet inte om det kan hjälpa dig, men det hjälpte mig. När jag var i din situation över förra julen, valde jag att tala om det. Jag tog helt enkelt upp min situation med sambons bror och ahns familj. Berättade för dem hur jobbigt vi har det, och hur hemskt det känns att inte kunna unna dem lycka i deras lyckliga stund. Inegn kan förändra något, men att berätta för alla hur svårt det var, hur jag led, och min sambo. Och få be om ursäkt för vår missunnsamhet och att få berätta att den inte var riktad mot dem som personer. Det hjälpte när de sa- vi hade känt likadant, vi hade inte varit mindre missunnsamma, vi förstår er smärta, vi önskar vi kunde, men vi kan inte göra ngt. SEdan dess harjag inte behövt låtsas inför dem, behlver inte försöka se glad ut utan får lov att träffa dem och må dåligt. För mig var det jätteskönt och gjorde att jag stod ut.
    Helen

  11. Anonymous skriver:

    Dessa jular som kan ställa till så mycket problem med en massa måsten och krav på var man ska vara. Vi kommer att vara med trevliga människor i år vill inte förstöra min jul med mindre trevliga männsikor. Men det hängde på håret att jag fick min vilja igenom. HAde laddat med många argumnet men maken köpte det första:-) Att julen ska vara en trevlig högtid.
    Har bara fått ”sura” kommentarer av en person som påstår att de barn som är där saknar oss… Sist vi var där så brydde de sig inte om oss, det fanns ju julklappar + en farmor som aktiverade dem hela tiden! Vi hade inte en chans att tilltala dem en sför då var hon (farmorn) där.
    Hoppas att ert julfirande löser sig till det bästa!
    Många styrkekramar från Agapanthus

  12. Anonymous skriver:

    Hej!

    Ville bara säga att jag kollar din blogg fortfarande. Skrev inget inlägg när du fick ditt misslyckande, men du skall veta att jag satt här med rinnande tårar när det visade sig att det hade gått åt skogen. Maken undrade vad jag gråt för och då jag berättade för honom blev han också ledsen. Livet är verkligen fb orättvist! Det var någon som sa att din blogg inte är en såpa, men samtidigt så handlar bloggen din om känslor som de allra flesta av oss känner oss igen i och därför hoppas vi så mycket när ni gör era försök. Jag inrömmer att jag oftare tittar in när ni håller på med behandling och tiden innan testdatum, men för det mesta är jag på din blogg varje dag även nu. Jag förstår dig verkligen som inte vill fira jul med en lycklig barnfamilj. Jag försökte berätta för min familj om hur det känns för oss att umgås med min brors son som får hundra procent uppmärksamhet, men blev bemött med kommentaren: ” S. är en del av familjen och det måste ni acceptera” Jäpp, inget stöd där, men jag hoppas att era familjer är mera förståelsefulla. Gör det som känns rätt för er två i julen, även om jag kan vara det första att underteckna att det inte är så lätt!
    Lycka till!

    kram från H. som fortfarande följer din blogg varje dag (nästan…)

  13. Betty2 skriver:

    Ja du vännen, jularna (och egna födelsedagen) är verkligen värst i det här barnlöshetsträsket. 😦 Särskilt julen har blivit jobbig för mig, eftersom vi alltid har sagt att när vi får barn skall vi fira hemma hos oss, inte flänga runt till alla föräldra-par… (För 5 år sedan sa vi att nästa jul firar vi förhoppningsvis hos oss – och så har det alltså blivit likadant varje jul efter det även om hoppet har sjunkit om att kunna/hinna få barn innan nästa jul…)

    Hoppas ni kommer på en bra lösning som fungerar för ert julfirande, så att du inte behöver må extra dåligt.

    Bamsekram från mig. (Som oxå fortfarande är inne o läser varje dag. Även om jag inte kommenterar lika mkt, eftersom jag inte vet riktigt när jag vågar börja ”peppa” i stället för att trösta…)

  14. Anonymous skriver:

    Hejsan vänne
    Ja julen är tuff. Hela världen har barn utan vi. Usch jag tror det är våran 5:e jul utan barn, man kan ju bryta i hop för mindre. Jag hoppas att nästa jul har vi bebis båda. Om inte ute så i magen. Kramisar Lalli

  15. hermelinen skriver:

    Neeeej vännen! Vad ledsen jag blir för er skull….. *kramar om hårt* Jag är nyss hemkommen från sjukhuset där jag har legat sen i lördags (komplikationer efter min galloperation förra veckan) och har undrat så hur det hade gått för er! Det här var ju inte alls vad jag hade hoppats på att få läsa….

    Tänker på er!

  16. Drutten skriver:

    Ja julen är jävligt tuff för barnlösa. Det är mycket fokus på barn och familj och som barnlös känner man sig utanför. Jag och min exman överlevde två barnlösa jular innan vi fick till det. Det var en pina som jag får ont i magen av än idag.

    Jag tänker på dej/er väldigt mycket. Det bara måste lyckas nån gång. Nåt annat finns inte. En av mina arbetskamrater går i samma vånda som du och hon är arg på Gud. Ja nån måste man ju vara arg på. För det är så jävla orättvist! Alla dessa aborter…. Och alla dessa kvinnor som får barn utan att vara redo.

    Det är svårt att se nån mening.

    När vi klarat helgerna och kommer in i januari känns det nog lättare. Tror jag. Hoppas jag.

    Kram från Drutten

  17. Salvia skriver:

    Häromdagen fick vi en inbjudan till nyår. Angående maten stod där ungefär:

    ”Vi som är småbarnsföräldrar tänkte inte göra någon tjusig supé utan tänkte att det blir knytis…”

    Ni som är småbarnsföräldrar…

    Måste jag säga att jag inte är ett dugg sugen på att gå på den festen?

    Förstår jag din julvånda? Ja. Barnlöshetssorgen gör sig påmind i alla möjliga sammanhang. Även om man är ”pappersgravid”.

    Jag tycker att ni ska fira jul på det sätt som ni mår bäst av. Men jag vet ju hur svårt det är när släktningar till höger och vänster drar i en.

    Du, din man och din mamma. Jag kanske läser fel, men det låter som att det är vad du vill.

    Håll ut Tinsel, jag håller på dig!

    Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Besökare

  • 142,668 besökare

Om mig

Jag började blogga om barnlöshet och ivf i oktober 2004. Men ett antal försök och en skilsmässa senare har det hänt en del och nu är jag inne på min andra styvfamilj. Bloggen lever vidare men spretar åt olika håll. Vill du läsa mina skyddade inlägg mailar du mig några rader om dig själv och varför du anser att just du ska få läsa mina innersta hemligheter.

Kontakt

%d bloggare gillar detta: