I kväll har jag tagit ett och ett halvt glas vin. Det behövdes. Jag har varit helt knäckt efter att ha försökt få ihop ett galet analyserande av allting som försiggår i min kropp och en tiotimmars arbetsdag.
Jag ville inte först, men maken lyckades övertala mig med sin något omvända logik:
Man kan inte hindra naturens gång. Har det fäst därinne, så har det. Och precis som ogräs under asfalt kan man inte få bort det. Ett glas vin förändrar inte saken.
Gullegris.
Annonser
Filed under: FET och IVF, Kärleken, FET nr 2
Tina, jag tänker så mycket på dig och jag önskar verkligen, verkligen, verkligen att det går vägen den här gången.
Din sida ger så mycket till så många så det vore väl för skruttigt om du inte fick komma i hamn någon gång.
Ett glas vin till din förvirrade själ är väl en synd som är lätt att förlåta.
Kram, kram, kram!
Lider med dig, tinseltösen, de där ruvarveckorna måste vara rena helvetet…
kan inte säga nåt klokt som gör det lättare, men du vet att jag tänker på dig och håller mina tummar så de blir blå.
KRAM!
Salvia: Nu fick du mig att börja gråta igen…
Fuksen: Tack, tack tack för dina tummar! =)