Apropå skolavslutning

Jag kom på en sak i dag som är lite konstig. Eller nåt.

Jag tycker inte alls att det är jobbigt att se gravidmagar och små bebisar just nu. Inte ett dugg.

På min bonussons skolavslutning var det massor med föräldrar som hade sina småbarn med sig, och det rörde mig inte i ryggen. En av lärarna på skolan är vi dessutom lite bekanta med, och hon hade sin femveckors-bäbis med sig, som vi beundrade. Extra fint av maken var det att han kollade först med mig om det var okej att gå och hälsa och gratta.

Och en annan sak som slog mig i går när jag skrev ett inlägg på Styvmorsviolens medlemsforum om min familjesituation och hur känslorna kring styvmammaskapet har förändrats är att jag inte längre tycker att det skulle vara katastrof att inte få ett gemensamt barn i styvfamiljen.

Jag var länge övertygad om att jag aldrig skulle klara av den här familjekonstellationen utan ett eget barn som liksom ”vägde upp” mitt utanförskap i förhållande till min mans och hans sons relation. Men i går insåg jag att det inte behövs för att jag ska må bra som styvmamma.

Däremot skulle det vara katastrof för mig personligen att förbli barnlös. Men det är en helt annan sak.

Filed under: Barnlöshet, Kärleken