Tinselflickans arkiv

Slutdeppat

Jag var väldigt, väldigt knäckt under förra veckan.

Mest tror jag det beror på hormonerna men även på alla överraskande graviditeter. Ibland blir det bara för mycket och då rinner bägaren över.

Det känns som om jag hämtat mig från svackan nu. För det första har jag en massa annat i huvudet, som inte har med vare sig ivf eller barnlöshet att göra. Tankar om semester, arbete, familjen.

Sen vet jag hur nyttigt det är att deppa loss ordentligt. Släppa alla hämningar och gråta så mycket man behöver. Det har också hjälpt mig mycket.

Nu tänker jag framåt och jag känner mig lite försiktigt förhoppningsfull. Om två veckor har jag ett litet frö i magen och bara att komma så långt är inte så illa.

Min ambition inför den här ivf:en är att vi ska få några bra embryon till frysen också. Allt annat än det får bli en positiv överraskning.

Annonser

Postat i:Barnlöshet, FET och IVF,

No Responses Yet

  1. crrly skriver:

    Hm, din slutkläm…? Det är ju inte säkert att man får några till frysen alls…

  2. crrly skriver:

    Men BRA att du kan fokusera på annat och inte deppar så längre, skulle jag ju säga också! 🙂

    Kram! 🙂

  3. Tinselflickan skriver:

    Men förra gången fick vi nio till frysen så även om jag inte hoppas på lika många den här gången är ju tre-fyra ganska bra.

  4. Tinselflickan skriver:

    Dessutom måste man ju ha mål att sikta på, tycker jag.

    Det här är ett uppnåeligt mål.

  5. Stumpan skriver:

    Så skönt Tina, att du varit nere och vänt. Nu ska du se att din positiva attityd kommer att hjälpa dig – och er – framåt på er väg mot att bli mamma och pappa! För det kommer ni att bli, förr eller senare!
    Kram/Stumpan

  6. Sanna skriver:

    Jag hoppas att ni blir överraskade!

    Glad att du känner dig mer hoppfull, men visst är det lätt att deppa ihop när många kommer med glada announcements.

    BAMSEKRAM från Sanna

  7. Saring skriver:

    Läser din blogg och blir berörd. Du skriver fint, starkt och äkta. Känslor och tankar från våra helvetesår kommer tillbaka. ”Ja, just så var det…” Relationer som man inte kan hantera. Att undvika och ännu värre, att bli undviken.

    Och så. Från en dag till en annan förändrar sig livet fullkomligt och obegripligt. Hur gick det här till? Det skulle ju inte gå?! Och en liten människa kommer in i ens liv, fullkomligt kompromisslöst. Men identiteten som ”infertil” och ofrivilligt barnlös kommer alltid att finnas kvar. Där inne. Och det är det inte många morsor på bäjbicafét som ser.

    Tack för fina tankar.
    Kram.
    Ps. Behöver inte skriva det där med tummar. Det förstår du nog ändå.

  8. Tess skriver:

    Har inte skrivit något hos dig på ett tag, men jag har varit här. I stort sett varje dag! Det är så nära nu. Tänker på er jätte mycket. Många tummar till er och många kramar.

  9. Tinselflickan skriver:

    Tack för alla tummar och kramar. Att så många peppar och hejar på oss värmer och gör det lättare att härda ut.

    Stor kram tillbaks!!

  10. crrly skriver:

    Oj, wow, nio till frysen?!! Otroligt. Vi har aldrig fått några…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Besökare

  • 142,668 besökare

Om mig

Jag började blogga om barnlöshet och ivf i oktober 2004. Men ett antal försök och en skilsmässa senare har det hänt en del och nu är jag inne på min andra styvfamilj. Bloggen lever vidare men spretar åt olika håll. Vill du läsa mina skyddade inlägg mailar du mig några rader om dig själv och varför du anser att just du ska få läsa mina innersta hemligheter.

Kontakt

%d bloggare gillar detta: