Tinselflickans arkiv

Poor him!

När jag i förra veckan gjorde gästspel på jobbet för att hämta min glömda mobilladdare berättade jag att jag befann mig i klimakteriet.

Gubbarna tittade menande på varandra och skrattade.

”Hö hö, ja, vi vet ju vad det innebär” sa de.

Och så sa de att de tyckte synd om min man.

Visst, det är jättesynd om honom. Han får i drygt två veckors tid leva ihop med en kvinna som dras med värmevallningar, ständig huvudvärk, ilskna gråtattacker och är allmänt labil.

Sen får han i två veckors tid titta på medan hon med stor vånda sticker sig själv i magen varje kväll.

Sen får han runka i en plastburk och därefter titta på medan en läkare sticker in en stor jävla spruta i fruns slida, in genom slidväggen och suger ut alla äggen som vuxit sig stora i äggstocken. Två gånger.

Två dagar senare är han på åskådarplats igen, när det förhoppningsvis är dags att stoppa tillbaks ett befruktat embryo i kvinnans livmoder.

Det är jättesynd om min man.

Annonser

Postat i:Barnlöshet, FET och IVF,

No Responses Yet

  1. Pia skriver:

    Du skulle dragit det du skrev här för dem (men förstår att du inte gjorde det). Då hade de blivit helt förskräckta och förstummade.

    Det snällaste man kan säga att de är okunniga. De fattar helt enkelt inte. Den enda tanke som kommer för dem i deras enkla hjärnor är antagligen klimakteriet = mindre sex = stackars din man.

    Men du: ditt klimakterie är ju högst tillfälligt, medan deras dumhet antagligen är permanent, vilket kanske är en liten tröst 🙂

  2. Anonymous skriver:

    *gapskrattar så det ekar i hela huset*
    Stackars man!

    Kram från Anette som finns här hela tiden med vitnande tummar.

  3. Marmelad skriver:

    Man får försöka trösta sig med att de nog inte förstår bättre… Ta hand om din stackars, stackars man nu 😉

  4. Sanna skriver:

    Usch och jag börjar nästan grina. Fy fasen vad du måste stå ut med… Ooops där kom en tår på tangentbordet i alla fall.

    BAMSEKRAM gumman!

  5. Hoppfullan skriver:

    Hejsvejs kära Tinselgumma! Nu vänder det snart, när tar du blodprov? Jag tar blodprov nästa onsdag och du ligger ju en vecka före mej, så det måste ju vara jäkligt nära nu? Oj, oj, vad du fått kämpa! Själv är jag rätt gråtmild och känner mej ensam. Pratade slut på alla pengarna på mobilen i går med div kompisar – sen kändes det bättre. Var på violträff i går. Hoppas vi stöter på varann ”live” ngn gång, förhoppningsvis då med varsin bebis i famnen! Stora kramen från Hoppfullan

  6. Salvia skriver:

    När folk är korkade brukar jag trösta mig med att det blir en bra story i alla fall…

    Jag håller på dig! Kämpa på! Som jag skrivit tidigare: kroppen glömmer eländet när målet är nått!

    KRAM

  7. Tinselflickan skriver:

    Ja, det blir ju onekligen en ganska kul historia! =)

    Det roliga är att mamma sa något liknande i går kväll när jag berättade för henne om alla mina problem. ”Var snäll mot maken nu”.

    Hallå!!!

    Det är han som ska vara snäll mot mig!!!!

    Tycker jag.

    Men mamma är ju lite knepig.

    Jodu Hoppfullan, jag ska på nedregleringskoll i morgon och aldrig har jag sett så mycket fram emot att lämna ett blodprov! =)

    Kram!

  8. Capriella skriver:

    Ja, gud vad det är synd om dessa stackars män….Efter att min syster fick sitt första barn var dom tvungna att åka hem till hennes mans mamma och bo där en vecka därför att HAN var så trött efter förlossningen!!

    Stort lycka till med morgondagen, Tina, jag tänker på dig!

    Kram, Ingunn

  9. Astillbe (Busan) skriver:

    *asg* Jupp, instämmer med dina kollegor. Det är jättesynd om honom! 😉

    Tack och lov insåg min sambo hur det är och tog bra hand om mig, medan övriga omvärlden inte heller frågade hur jag mådde…

    Lycka till imorgon!
    Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Besökare

  • 142,522 besökare

Om mig

Jag började blogga om barnlöshet och ivf i oktober 2004. Men ett antal försök och en skilsmässa senare har det hänt en del och nu är jag inne på min andra styvfamilj. Bloggen lever vidare men spretar åt olika håll. Vill du läsa mina skyddade inlägg mailar du mig några rader om dig själv och varför du anser att just du ska få läsa mina innersta hemligheter.

Kontakt

%d bloggare gillar detta: