Tinselflickans arkiv

Mer väntan

Jag väntar på att drabbas av stora sorgen. Den har inte kommit ännu och jag är lite orolig.

Visst, jag grät i går. Ett antal gånger. Men avgrundsvrålet, den paniska gråten, den kom aldrig.

Jag måste få det ur mig, känner jag. Innan jag kan gå vidare och titta framåt.

Nu är plötsligt allt som vanligt igen. Jag jobbar, jag är inte gravid, jag verkar kunna hantera det. Visst, när någon frågar hur jag mår sticker det till i hjärtat men mer än så är det inte.

Är det något fel på mig? Är jag helt tom i hjärtat? Eller var det så många känslor innan testet att jag är helt urlakad? När jag läser det här kommer jag ihåg hur det kändes. Det var tio gånger värre än nu.

Kanske är det så att när blodet kommer, så gör även verkligheten sig påmind. Jag hoppas det. Kan inte gå omkring och bara vara tom inuti.

Annonser

Postat i:Barnlöshet

2 Responses

  1. Anonymous skriver:

    Jag har precis läst igenom din blogg och hoppades så att det skulle fungera (det hade gett mig hopp…) Jag förstår att du ännu inte kan vara riktigt ledsen, för är du som jag så hoppas du trots det negativa resultatet. Jag önskar ofta att jag kunde sluta hoppas, det känns som det skulle blir lättare då. Men jag önskar att du inte ska sluta med det utan att du istället lyckas med någon (eller några) av dina åtta möjligheter!!!

  2. Tinselflickan skriver:

    Jag kommer nog aldrig att sluta hoppas. Tyvärr, för det är ganska jobbigt när förhoppningarna inte infrias. Men det kommer de att göra någon gång, det tror jag på.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Besökare

  • 142,522 besökare

Om mig

Jag började blogga om barnlöshet och ivf i oktober 2004. Men ett antal försök och en skilsmässa senare har det hänt en del och nu är jag inne på min andra styvfamilj. Bloggen lever vidare men spretar åt olika håll. Vill du läsa mina skyddade inlägg mailar du mig några rader om dig själv och varför du anser att just du ska få läsa mina innersta hemligheter.

Kontakt

%d bloggare gillar detta: