Numera heter den lyktan.
Var ju så klart supernervös hela dagen. Hela lunchen igenom. Magen i olag, hur kissenödig som helst.
Var så kissenödig när jag kom fram till kliniken att jag inte kunde stå upprätt. Sköterskan föreslog att jag kanske skulle kissa litegrann. Men det vet väl alla att det inte går att kissa litegrann när man bara vill dö av kissenödighet.
Ja, den klarade alltså upptiningen. Jag var så orolig över att den inte skulle göra det att jag inte visste hur jag skulle reagera sen när jag insåg att den hade klarat sig. Förutom att jag ville kissa, då.
Ursäkta att jag tjatar. Men jag var verkligen kissenödig.
Själva ingreppet var över på ett nafs. Mycket fortare än förra gången. Läkaren hade stoppat in det där tvinget som de använder (inte hyllkonsolen, utan den där andra manicken som de liksom skruvar för att göra större) nästan innan jag var uppe i gynstolen.
Sen fick vi se blatten förstorad på en tv-skärm. Den var jättefin, sa de grönklädda människorna i labbet.
Det bubblade i den litegrann. Fräckt!
Efter det kom sköterskan in med den, läkaren pillade in den och så var det klart. Sen visade hon på ultraljudet.
”Där kan ni se den lilla lyktan lysa”.
Och visst såg det ut som en liten lykta därinne i livmodern. Så nu heter den så.
Och äntligen fick jag kissa! Nästan orgasmiskt skönt.
När vi kom hem för en timme sen ungefär fick jag så otroligt ont i magen. Riktigt hemsk mensont. Blev naturligtvis livrädd, trodde att något var fel.
”Tänk om livmodern känner att det kommer in ett främmande föremål och stöter ut det?” sa jag till min man.
Som log stort och sa:
”Tänk om det är så att den fäster och det är därför det gör ont?”
Filed under: FET och IVF
Åhhh va spännande, nu håller vi alla tummar för att det går vägen. Jag hoppas såå mycket för er skull, alla tre!/Mammis
Får man inte gå på toa innan!? Hoppas att allt går bra nu då & att den sitter där den ska!
🙂
Millo
Tack tjejer!
Jo, man får gå på toa innan. Men man ska helst vara lite kissenödig när de återför embryot, för när blåsan är fylld är det lättare att se på ultraljudet hur de ska föra in plastkatetern så att embryot kommer rätt.
Och jag mitt dumma nöt vågade inte kissa för mycket före, och dessutom drack jag hur mycket te och vatten som helst under lunchen, så jag var i princip sprängfylld när vi kom fram…