I går hade vi konferens på jobbet vilket innebar att jag började jobba först 9.30. Två och en halv timmars sovmorgon är en helt oanad lyx. Och jag hade varit helt i min rätt att sova ut men jag har börjat ett nytt liv inser jag.
För jag pushade på Kärleken så att vi skulle gå till gymmet ihop. Så jag gick upp klockan 6 (det är ändå en sovmorgon på trekvart typ) och vi var där kl 07.
Lite ovant – men jag är väldigt stolt över mig själv.
Körde lite styrka och avslutade med 20 hårda minuter på skid/trappmaskin.
Kände att det var lite bråttom att duscha och slet av mig träningskläderna. Upptäckte att jag glömt duschtvål men tänkte att det ju gick lika bra med schampo. Men vänta – det saknades nåt annat… Handduk…
Tog raskt på mig träningskläderna igen och sprang ut till receptionen med plånboken i högsta hugg. Ville köpa en handduk men fick en att låna i stället. Jättebra. Problemet var att när jag vecklade ut den var den – ja, minimal är ett bra ord. Typ frimärksstor.
Men frånsett det gick gymäventyret riktigt bra och jag kände mig fräsch och pigg på konferensen.
Arkiverat i:Livet , träning, viktblogg
”Jo hej, jag skulle vilja ha en gyminstruktör som visar mig maskinerna, kan ni fixa det? Fast jag behöver egentligen inte lära mig HUR maskinerna fungerar för jag har gymmat i sjuhundra år eller nja kanske inte riktigt men ganska mycket ändå – utan jag vill bara ha med någon som visar mig så jag känner mig lite säker på vilken maskin gör vad exakt därför att ja – jag är lite blyg och känner mig lite dum inför starka grabbsen på gymmet när jag står och tittar och funderar och kanske gör fel.
Och så skulle jag vilja få ett program som jag kan följa, ett som är enkelt till att börja med, och jättekort för när jag börjar gå på gym efter ett uppehåll blir jag så begeistrad att jag tar ut mig och har jag ett jobbigt program att följa blir jag helt ledbruten i en vecka och då orkar jag inte gå och träna igen förrän jag återhämtat mig och vid det laget har jag hunnit bli förkyld och då måste jag kurera mig och då dröjer det ytterligare någon vecka innan jag går dit igen och då blir det samma jäkla historia om igen och det är väl onödigt? Så jag vill som sagt ha ett enkelt och LAGOMT program som jag kan ta ut mig på i början och sen bygga på med fler maskiner sen när jag kommer upp i flås.”
Men nej, så här ärlig skulle jag nog aldrig kunna vara där. Men vet ni vad – i dag gick jag i alla fall dit. Och vis av erfarenhet ställde jag mig på stairmastern i en kvart bara. Men det var en jäkligt EFFEKTIVT kvart. En effektiv kvart är tusentals gånger bättre än ingenting. Så det så.
Nästa gång kör jag kortare på stairmastern som uppvärmning och så kör jag en halvtimme på skidmaskinen – som jag inte hittade idag förrän jag var halvvägs igenom min kvart. Jag hittade heller inte till omklädningsrummet så jag sprang runt som en yr höna till några av gympersonernas stora glädje. Så ja ni fattar jag tycker det är pinsamt med gym. Men jag gillar verkligen att träna på maskiner. Det är liksom min grej. Så det där samtalet… Ja. Skulle jag vilja våga ha.
Arkiverat i:Livet , gym, träning, viktblogg
Frukost i går: En skål All-bran med fil
Lunch: 10 bitar sushi (sådär bra ur GI-synpunkt men vafanken det var ju ändå fredag).
Middag: Jättegoda kycklingfiléer som Kärleken gjorde med couscous, massor med sallad och guacamole. Mumsigt.
Frukost i dag: äggröra och bacon. Mums!
Vågen i dag: 74,6
Jag är säker på att så fort jag börjar röra på mig kommer det bli bättre, jag kommer gå ner mer och vara piggare. Problemet är att jag fått lite ryggproblem – som jag borde försöka lösa genom att promenera – och då kommer jag inte till gymmet. Förkylningen är nästan helt borta nu så det är faktiskt dags att ta sig dit.
Så: Målet för nästa vecka är att träna en gång. EN GÅNG. Det borde till och med jag klara av.
Arkiverat i:Livet , träning, viktblogg
Jag har vågat mig ut ur huset, det vill säga fåtöljen och/eller sängen. Tog ett hett bad för att få igång mig själv och sen gick jag till närmaste ica, några hundra meter härifrån. Kanske till och med en halv kilometer. Fick ett yrselanfall på vägen dit men tog det lugnt och kom fram helskinnad. Till min stora glädje upptäckte jag ett apotek bredvid (ja, jag har bott här i åtta månader, det är lite pinsamt) och inhandlade värktabletter i mängder. Det är nämligen det som gör att jag orkar göra saker. Värktabletterna alltså. Inte för att jag är tablettmissbrukare eller nåt men ska jag ta mig för något behöver jag en eller två panodil zapp för att ens orka tänka tanken att klä på mig.
Nu har jag dessutom köpt mellanmålsgrejer och matgrejer så jag klarar mig i morgon. Jag måste nog göra en utflykt till någon gång på eftermiddagen för att kunna fixa kvällsmat men jag kanske kan muta min styvdotter att köpa nåt på väg hem från skolan så jag slipper.
Jag har dessutom inhandlat de där batterierna vi behövde för att få igång vågen. Något jag ångrar djupt. Visserligen hade jag kläder på mig men 77,4 kilo är 12,4 kilo för mycket. Shit.
För ett år sedan hade jag aldrig skrivit ut min vikt här men nu jävlar måste jag skämmas för att kickstarta mig själv. Det är typiskt att jag är snorförkyld så jag inte orkar träna men så fort jag känner mig fit for fight ska jag komma igång.
Läste i nån av kvällsblaskorna att man skulle träna som sitt stjärntecken – jag är lejon och vi är lata (no shit?) – antingen skiter vi i att träna eller så tar vi i så vi kräks. Det som gäller för mig är att hitta den där magiska balansgången där jag INTE tar i så jag kräks – åtminstone inte första gången – så jag känner för att göra det igen och igen och igen. En stor del av det är att göra en bra träningslåtlista för sist jag hade en sådan (på cd-skiva som jag slängde när jag separerade) var jag faktiskt skitduktig på att träna regelbundet.
Och ja jag vet att de här bloggposterna är hur förvirrade som helst, lösa tankar som buntas ihop till en salig röra men jag är faktiskt sjuk och orkar inte lägga någon energi på att formulera mig fyndigt och finurligt.
Arkiverat i:Livet , låtlista, träning, viktblogg
Äsch. Tänkte gå i tid från jobbet för en gångs skull och hinna med ett ordentligt träningspass.
Nu är klockan 16.42, jag slutar egentligen 15.30, och träna is out of the question.
Men jag får bort en massa som hänger över mig och så får jag ta ut tiden en annan dag.
Arkiverat i:Livet , jobb, träning
Jo. Ja. Em.
Så här är det.
Jag är sambo. Kär sådan. Men vi letar nytt. Det går liksom inte att flytta in i nån annans liv. Och bara samköra.
Min identitet finns och kräver utrymme. Jag är lite weird på det viset. Eller så är jag helt normal.
Men att leta nytt i dessa tider av finansiell oro är inte så enkelt.
Så – till våren kanske.
Annars… Ja. Det är väl lite uppåner helt enkelt. Mest upp just nu. Ibland ganska mycket ner. Då och då vill jag rymma från mitt liv och jag får lite panik för det finns ingenstans att ta vägen annat än till min fina lila bil. Eller till jobbet och om jag ska vara ärlig är det inte helt oturbulent där heller just nu men det är fan så mycket lättare att hantera och handskas med än mitt privatliv. Dock ingen oas.
Jag är åtta kilo tyngre än jag var när Kärleken å jag fick ihop det och det trivs jag sådär med. Jag har börjat träna men det är inte så lätt att hålla igång när man mest av allt är trött hela tiden. Fast jag vet att tröttheten försvinner så det är liksom bara att sätta igång och köra hårt men ja… Jag är lat helt enkelt. Tränade två gånger förra veckan och mitt mål är att fixa två gånger den här veckan så jag börjar lite lugnt så får vi se.
Arkiverat i:Livet , Livet, träning, uppdatering
Har bokat en timme med personlig tränare på gymmet i dag.
Jag måste få ordning på min träning och för det behöver jag hjälp.
För jag är lat! Latast till och med.
Jag gillar att träna på gym, i maskiner, och köra trekvart-en timme på skidmaskin, bara jag har bra musik i mina lurar. Men jag är lite lat samtidigt som jag ofta tar ut mig helt när jag väl är på plats vilket inte är så bra för då känns det jobbigt att gå dit nästa gång.
Så jag ska be om hjälp att få ett bra schema för att träna två gånger i veckan på gym, gå ner lite i vikt och få snyggare rumpa och snyggare mage – så kanske jag börjar springa på helgerna tillsammans med Kärleken. Kanske.
Arkiverat i:Livet , gym, löpning, träning
Senaste kommentarer