Helgen har jag dock inga ambitioner att vara måttlig på.
I går lagade Kärleken och jag fantastiskt god mat ihop – egentligen skulle vi haft middagsgäster men de blev sjuka så det var bara han och jag – prosciuttoinrullad oxfilé med jordärtskocksgratäng. Till det rödvin. Tror vi gjorde slut på två flaskor (men å andra sidan drack vi dem från kl 18 till klockan 02 och han drack mer än jag).
I kväll ska vi på kräftkalas (HURRA!!) och då ska vi kalasa loss på kräftor. Jag ska dricka engelsk cider. OCH nubbe. Och njuta.
Arkiverat i:Livet , Mat, matlagning
Okej, jag behöver hjälp.
Jag har ju med mig en kopp te på morgnarna när jag sitter på pendeln och läser mina tidningar. Schysst start på dagen – om jag hade hunnit med att få med mig en macka eller nåt.
Men just nu gör jag inte det.
Så jag behöver tips på något frukostaktigt som jag enkelt kan förbereda kvällen innan och/eller kanske flera kvällar innan som jag bara behöver stoppa på mig på morgonen innan jag sticker. Helst någorlunda GI-mässig. Och mättande. Och varierat (vill inte äta samma sak varje dag).
Shoot!
Arkiverat i:Livet , Mat, viktblogg
I går åt jag och Kärleken en tiorättersmiddag.
Det var gudomligt gott och stundtals lite… intressant.
Tog också sex timmar.
Så på frågan: Vad gjorde du efter jobbet i går?
Svarar jag: Åt.
Arkiverat i:Livet , finkrog, Mat
Arkiverat i:Livet , baklava, Mat
Satsade på medelhavsafton i lördags när familjen Salvia (eller ja, egentligen bara Herr och Fru Salvia, minstingen var ju hos barnvakten) kom på besök.
Egentligen började jag med efterrätten för jag ville väldigt gärna testa att göra Baklavas och förutom att honungslaget som man ska ringla ovanpå dem blev alldeles för hårt och ”knäckigt” blev de helt okej. Om man nu gillar att tugga på baklavas i en halvtimme.
Men när jag väl hade kommit på baklavasen kom resten som ett rinnande vatten. Vinbladsdolmar för det älskar jag. Gjorda från scratch så klart (Va? Men de finns ju på burk?! utbrast Herr Salvia när jag redogjorde för mina många timmar vid spisen). Filodegscigarrer fyllda med fetaost, färsk timjan och oregano. Köfti på lammfärs med lite tomatpure, en hel del vitlök och lite andra kryddor. Potatisklyftor med paprikadip. Och färskt bröd (nej, den bakade jag inte själv, några gränser måste det få finnas).
Nog var det ganska lyckat för vi satt vid matbordet från typ 19 till typ 02. Jag var mätt till och med när jag vaknade på söndagsmorgonen.
Arkiverat i:Livet , Mat, middag
Arkiverat i:Hemligt , Mat, middag
På grund av en riktigt sen biokväll i onsdags vaknade jag som en zombie i går och bestämde mig för att förgå frukosten till förmån för 20 minuter mer sömn. Inte så bra med tanke på att jag sen inte kunde somna för jag var lite orolig för att försova mig trots ställd klocka men så är livet ibland.
Det resulterade i att jag åt frukost först klockan 12.30. Någon lunch hann jag inte med och det kändes dessutom lite onödigt eftersom jag ju hade ätit frukost vid lunchtid. Frukosten bestod av två av de äckligaste mackorna jag någonsin ätit i hela mitt liv. Färdigpackade BLT i ”grovt” bröd - ni vet sånt där som är lika svampigt som vitt bröd men som de haft lite brun färg i. Baconen var i princip bara fett, tomaten var okej och salladen – ja, jag vet inte vad det var jag hade i min macka men inte fan var det sallad. Kanske bostongurka. Eller inlagd sallad. Skumt smakade det i alla fall men jag var så hungrig att jag åt upp mina två mackor. Och mådde sen illa rätt länge.
När jag kom hem var jag alltså vrålhungrig och då hittade jag ett paket chilinötter vilket var fantastiskt gott. Jag är rätt tacksam att jag inte smällde i mig hela paketet. Till kvällsmat fick det bli thaimat och en öl (!) och sen somnade jag vid 22-tiden, helt slut.
Dagen har varit något bättre, matmässigt. All-bran till frukost, hungerattack vid 9.30 så då köpte jag nötter och torkad frukt, till lunch bulgur & kycklingmix (äckligt, dessutom var jag sur för jag hade thaimatsrester hemma men de hade jag såklart glömt) och nu har jag ätit resten av mina nötter och frukter. MEN – vi hade avtackningsfika på jobbet och då åt jag faktiskt en bit rulltårta!!!
I kväll är det jag som lagar maten så jag får tänka ut något fiffigt som kan rädda mitt matintag. Svälta är nog ingen bra idé men sallad är sällan en hit i ett tonårshem.
Arkiverat i:Livet , Mat, viktblogg
Hittade sent omsider ädelostfyllda oliver här i huvudstan.
Inte från det där braiga märket som Hemköp i Göteborg har, som verkar vara någon slags utländsk import eller vad det är. Utan Icas egna.
Fy för i helvete vad de smakade illa. I kid you not.
Det var som om man på Ica hade valt ut de mest skarpa gröna oliverna och sen med avsikt hittat en mögelost som var så långt ifrån olivsmaken så att de två smakerna bara skar sig. Typ.
Och jag som hade dukat upp med ett glas vin och en delikatessmacka till. Fick slänga hela burken med oliver i slasken. För det gick bara inte att få ner.
Tur jag sticker ner till Västkusten nästa helg. Så kan jag fylla på förrådet.
Arkiverat i:Livet , ica, Mat
Det måste varit nåt fel på scans mortadella-maskin när jag letade häromveckan.
För nu hittar jag olivmortadella överallt.
Och inte bara jag.
Fick en förpackning av snälla Piri i går och så hade jag köpt en själv. Så nu äter jag olivmortadella så det står härliga till!
Arkiverat i:Livet , Mat, olivmortadella
Det finns ett par saker som förundrar mig med Stockholm.
Man äter inte samma mat här som i Göteborg. Visst är det konstigt?
För det första äter man inte sushi på samma sätt. Folk smetar på wasabin på sushibitarna i stället för att ha den i soyan. I bästa fall gör de båda och. Alltså har wasabi i soyan och smetar på den på sushibitarna. Det har jag aldrig sett en göteborgare göra.
Sen är det det här med utbudet i livsmedelsbutikerna som börjar göra mig lite smått förtvivlad.
För det första älskar jag mortadella. Inte den flådiga italienska sorten utan scans vanliga olivmortadella. Alla göteborgare vet nog vad det här är men stockholmarna har inte en aning. Vet ni varför? Jo, för den finns inte i Stockholm. Jag vet. Jag har letat. Till och med på de största livsmedelsbutikerna har jag letat mig förgäves i både delikatessdisken och den vanliga påläggsdisken. No luck. Vilket är trist för min favvomacka består nämligen av rostat bröd, kronärtskockspesto, olivmortadella och dijonsenap.
Sen råkar jag älska de där fyllda oliverna ni vet. De där som är fyllda med citron eller vitlök och så vidare. De finns. Men den absoluta favoriten, gröna oliver fyllda med ädelost – de finns ingenstans i Stockholm. Jag vet. Jag har letat. Samtidigt som jag letar efter olivmortadella letar jag också efter ädelostfyllda oliver.
Av det här kan man kanske dra slutsatsen att jag hyser en ohälsosam fäbless för oliver. Så är det inte.
Men det är jäkligt retfullt att inte kunna köpa det jag verkligen vill ha. För gissa om jag är sugen på olivmortadella och ädelostfyllda oliver?
Arkiverat i:Livet , Göteborg, Mat, Stockholm, utbud
Senaste kommentarer