Jag har ju alltid trott att akupunktur kan hjälpa, även om jag inte förstått varför. Jag har inte känt till så mycket om akupunktur tidigare, så det är väl en del i problemet.
Nu är jag överbevisad. Inte om att jag är ”botad” på något sätt utan om att den faktiskt kan vara bättre till och med än den vanliga läkarvetenskapen.
Under mitt första besök hos akutanten fick jag gå igenom mitt livs sjukdomshistoria. Allt om vilka sjukdomar jag hade som barn och vad jag drabbats av på senare år, till hur ofta jag går på toaletten och min ljudöverkänslighet.
Sen berättade hon för mig att jag var mörkrädd (bland annat). Något jag redan visste – men inte att det fanns ett samband mellan allt det där.
Och det är just sambandet som övertygar mig. Hon tittar på allt. Allt. Trötthet, hur jag ser ut i huden, min andning, om jag har mycket slem i luftrören eller ej. Och pratar sen om mina äggledare.
Jag har sedan jag var ungefär 13-14 lidit av astma och överkänslighet. Jag nyser ofta och är jämt täppt i näsan. När jag är förkyld får jag ofta öroninfektion. Jag hostar ofta upp slem. För att bota detta har den traditionella läkarvetenskapen gett mig kortisonpreparat efter kortisonpreparat och därmed basta. Jag har varit hos en allergiexpert som fnyst åt mina undringar om när jag kan sluta med de här kortisonpreparaten och bara skrattat när jag undrat varför jag är överkänslig och vad det betyder. För mig betyder det att jag får hösnuveliknande symtom lite när som helst. Utan att jag vet vad jag ska undvika.
Akutanten ser ett samband mellan mina igentäppta slemhinnor i huvudet och det faktum att jag inte blir gravid. Hon säger att det finns en spegling mellan slemhinnorna däruppe och slemhinnorna därnere. Det vill säga mina äggledare.
Nu låter det lite väl mycket med en spegling, men i mitt tycke är slemhinna slemhinna. Det vill säga är några av kroppens slemhinnor ur lag är det inte helt otänkbart att andra är det också.
Akutanten har fått mig att sluta med alla mina kortisonpreparat och i stället får jag ta homeopatmedicin. Inget ayurveda, jag lovar.
Än så länge funkar det så där. I och med att kroppen har fått kortison och antibiotika i många år är det mycket som ska ut. Framför allt en jäkla massa slem. Jag skulle behöva vara hemma och ta det lugnt i några dagar och lära mig hur jag ska medicinera med de här grejerna, men det har jag inte riktigt tid med just nu.
Så då och då får jag ta till min räddning, en astmamedicin som heter Ventoline. För att jag ska kunna andas över huvudtaget.
Annars har jag fått två punkter på mina armar som jag kan massera, som också underlättar andningen. Och tro mig, det funkar.
I vissa öron kan det här låta som hokus pokus men för mig som länge velat sluta med kortison ger det i alla fall hopp. För samtidigt som akutanten preppar mig inför FET:et som vi gör antagligen i april, så ser hon förbi symtomen och försöker fixa problemet. Så att jag skulle kunna bli gravid på egen hand.
Och det har aldrig någon traditionell läkare gjort. De tittar på det område de är expert på. Öron-näsa-hals. Infertilitet. Och sen säger att de inget kan förklara men ivf är säkert en bra lösning. Eller kortisonpreparat. I hur många år är det ingen som vet. Varför är det ingen som vet.
Akutanten ser samband mellan allting och den kinesiska läkarkonsten konstaterar att mina samlade symtom (igentäpptheten, snuvan, allergin, ljudöverkänsligheten, mörkerrädslan plus lite annat smått och gott) tyder på urbalans i njurmeridianen.
Det finns hopp om livet.
Senaste kommentarer